Förkortar skiftarbete livet?
Räknat ur 13 a § arbetstidslagen, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, SCB, ULF. Stämt av 2026-09-14.
Det finns ingen säker svensk siffra på hur många år skiftarbete skulle förkorta livet, och den här sidan påstår ingen. Vi säljer glasögon riktade mot skiftarbetare, och skriver ändå ut det här rakt.
Vad som går att räkna är en klassificering, inte ett antal år. Ett pass från 23:00 till 02:00 är 3 h långt och ligger helt inom natten, precis vid gränsen för att räknas som nattarbete enligt 13 a § arbetstidslagen: en minut kortare och det räknas inte alls.
Vad som finns institutionellt är en beskrivning av hur dygnsrytmen beter sig, inte ett antal förlorade levnadsår. Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet skriver om skiftarbete: Det är nästan omöjligt att ”vända på dygnsrytmen” även om skiftarbetaren arbetar många nattskift i följd.. Det säger något om hur svårt det är att ställa om kroppen, inte hur länge man lever.
Ungefär 18 procent av alla anställda i Sverige arbetar skift eller schema enligt SCB, en stor grupp för en fråga utan ett säkert svar. Den här sidan har sökt efter en svensk institutionell siffra på livslängd och inte hittat någon att stå bakom, och skriver hellre det än en siffra som låter exakt men inte är det.
Studier som undersöker skiftarbete och hälsa brottas ofta med att skiftarbetare som grupp skiljer sig från dagarbetare på fler sätt än bara arbetstiden: yrke, socioekonomi och livsstil varierar också. Att isolera exakt vad som beror på skiftschemat och vad som beror på annat är en av anledningarna till att fältet sällan enas om en enda siffra.
Vad forskningen är mer överens om är att återkommande, oregelbunden nattrytm hänger ihop med ökad risk för vissa hälsoproblem över tid, utan att det översätts till ett bestämt antal förlorade år för en enskild person. Den här sidan skriver hellre det osäkra rätt än ett bestämt tal fel.
Den som letar efter en enskild siffra att luta sig mot bör vara skeptisk mot den, oavsett vilket håll den pekar. Ett forskningsfält utan konsensus ger varken en produkt eller en artikel rätt att låtsas ha facit.
Den enda siffra den här sidan är trygg med att stå bakom är andelen av arbetsstyrkan frågan berör, inte ett antal förlorade år. Är du en av de omkring 18 procenten som SCB räknar som skift- eller schemaarbetande, är osäkerheten kring livslängd en del av den verklighet du delar med en stor grupp andra, inte ett unikt problem.
Frågan liknar i det avseendet många andra frågor om långsiktig hälsa och livsstil, där enskilda studier ofta pekar åt olika håll medan en samlad bild tar lång tid att etablera. Den här sidan uppdateras om ett tydligare svensk institutionellt underlag dyker upp, men gissar inte fram ett i väntan på det.
Rökning, alkohol och fysisk aktivitet påverkar långsiktig hälsa minst lika mycket som arbetstider gör, och de faktorerna går att påverka oavsett vilket schema du har, till skillnad från själva schemaläggningen som ofta ligger utanför din kontroll.
13 a § arbetstidslagen: Med nattarbetande avses den som normalt utför minst tre timmar av sitt arbetspass under natt eller troligen kommer att fullgöra minst en tredjedel av sin årsarbetstid under natt. Källa, hämtad 2026-09-14. Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet: Det är nästan omöjligt att ”vända på dygnsrytmen” även om skiftarbetaren arbetar många nattskift i följd. Källa, hämtad 2026-09-14. SCB, ULF: "values":["17.7"] Källa, hämtad 2026-09-14. Så räknar vi.
Fler påståenden vi går igenom
- Fungerar blåljusfilterglasögon för sömnen?
- Hjälper nattläget på mobilen mig att sova?
- Hjälper det att byta till varmt ljus på kvällen?
- Hur påverkar blått ljus melatoninet?
- Ska jag ha solglasögon på vägen hem efter ett nattpass?
- Hjälper mörkläggningsgardiner mig att sova på dagen?
- Ska jag ta en tupplur innan ett nattpass?
- Alla 8